Morgonpigg, kvällstrött. | Early rising, early to bed.

Hej, en sak som jag gillar är att jag har blivit morgonpigg. Jag tycker det är härligt att vakna upp vid sex på helgerna. Jag går upp dricker mitt kaffe och läser en bok, eller några bloggar. Sedan är jag inte alltid så produktiv resten av dagen men skönt att få längre dagar, och gå upp tidigare. Under veckorna är jag uppe lite senare, runt sju men då börjar jag jobba direkt och får långa dagar att vara desto mer produktiva på. Om jag har mycket att göra, går jag gärna upp vid sex eller halv sju, och börjar jobbar direkt.

Ett nytt liv! Detta trodde jag inte var möjligt! Om du hade frågat mig för 10 år sedan så hade jag skrattat. Då sov jag till 10 på helgerna och kom inte upp förrän halv åtta på vardagarna. Om jag nu inte skulle åka skidor, då var jag med mycket möda uppe vid sju. Så man kan ändra sig!!

MEN!!! Kvällarna! De hade jag inte tänkt på tidigare. Maken och jag är hemma mycket och vi går och lägger oss närmare 10, kanske halv tio. Då får jag mina 8-9 timmar sömn, precis vad jag behöver. Det passar oss perfekt!! Men oj vad jobbigt det blir när man har vänner på middag eller är ute med vänner!! Den aspekten slog mig förra veckan, när vi var ute varje kväll och åt middag. Jag kände efter tredje kvällen, att detta orkar jag inte. Att vara uppe efter 10 och äta sena middagar. Jag mådde helt enkelt inte bra. Enstaka tillfällen, javisst. Men inte kväll efter kväll.

Dels äter maken och jag numera senaste sex eller sju. Äter vi senare så bli hela systemet upp och ner. Och jag sitter helt ärligt och nästan halvsover från tio. Jag kan inte hjälpa det, det är ju inte kul!! Att inte kunna vara ute och uppe sent längre!

Jag kan inte heller pigga upp mig med en kaffe på eftermiddagen eller efter maten för jag tål mindre och mindre koffein. Jaja, bara att acceptera läget och ta långa luncher istället. Eller har du några förslag? Vi hörs! Ciao Catharina

Hi, one thing I like is that I have become a morning person. I think it's great to wake up at six on the weekends. I get up, drink my coffee and read a book, or a few blogs. Then I'm not always so productive the rest of the day but it's nice to have longer days, and be up early. During the weeks I'm up a little later in the morning, around seven, but then I start working straight away and get long days to be all the more productive. If I have a lot to do, I like to get up at six or six thirty, and start working straight away.

A new life! I didn't think this was possible! If you had asked me 10 years ago, I would have laughed. Back then I slept until 10 on the weekends and didn't get up until seven thirty on weekdays. If I wasn't going skiing, I would have struggled to get up at seven. So you can change!!

BUT!!! The evenings! I hadn't thought about those before. My husband and I are home a lot and we go to bed closer to ten, maybe nine thirty. Then I get my 8-9 hours of sleep, just what I need. It suits us perfectly!! But how hard it is when you have friends over for dinner or are out with friends!! That aspect hit me last week, when we were out every night for dinner. I felt after the third night that I couldn't handle another evening out. Being up after 10 and eating late dinners. I simply didn't feel good. Occasional, for sure. But not night after night.

Firstly, my husband and I don’t eat past six or seven. If we eat later, the whole system gets turned upside down. And I'm honestly sitting up almost half asleep from ten. I can't help it, it's no fun!! Not being able to be out and up late anymore!

I also can't pick myself up with a coffee in the afternoon or after dinner because I can tolerate less and less caffeine. Well, just accept the situation and have long lunches instead. Or do you have any suggestions? See you! Ciao Catharina

Plötsligt händer det. | Suddently it happens.

Hej, ja nu är det bara att inse: jag har blivit morgonpigg!! Efter att ha varit morgontrött i typ 55 år har jag på senaste tiden märkt att jag automatiskt vaknar före sju och att det då känns bra att gå upp. Helt nytt för mig och oj vad ovant! Har tidigare i livet knappt varit igång förrän vid tolv/ett på helgerna. Vaken innan, visst, men inte vid liv... 

Hello, started to realize that I have become a morning person. WHAT??? Yes, after 55 years of being morning tired I have started to notice that I'm waking up before seven in the morning and it feels ok to step out of bed. Totally new for me and strange! Have before started the day at noon in the weekends. Been awake before, for sure, but not alive...

Och visst har vintersäsongen hjälpt till då vi är uppe och ute tidigt för bl.a. skidåkning men jag trodde ALDRIG att jag skulle bli morgonpigg. Det känns konstigt att ha en hel LÅNG dag framför sig, bra men konstigt. Nu måste jag börja ändra på mitt tankesätt, faktiskt svårt efter alla år, och vänja mig vid tidiga morgnar. Jag som alltid älskat sovmorgnar, men dem kan jag inte njuta av längre. Sorligt med sant. Som att förlora en kompis. Men har fått en ny kompis; morgonstunden, bättre ja kanske. Det får tiden utvisa. Som sagt konstigt men bra! 

And of course the ski season with early mornings has helped since we are up and out early but NEVER thought I was going to be an early bird. Feels strange to have a whole LONG day in front of me, good but strange. And now I need to change my way of thinking, actually difficult after all these years, and get use to early morning. I have always loved sleeping in but can't enjoy them anymore. Sad but true. Feels like loosing a friends. But on the other hand, I have got a new friend; early mornings, better well we'll see. And yes, strange but good! 

Har du varit med om detta också? Hur hanterade du övergången? Eller har du kanske alltid varit morgonpigg? Och samhället har ju alltid värdesatt morgonpigga personer och lite tyckt att morgontrötta personer är lite slashasar. Konstigt, har jag alltid tyckt. Men nu så... nu är jag att betrakta som en bättre människa, eller hur? hehe

Och det är ju hela dagen som blir annorlunda, inte bara de första timmarna på morgonen. Men som sagt, att jag har kommit till insikt är en bra början eller hur? Och det är ju ingen katastrof som har hänt så det blir nog bra! På återhörande! Ciao Catharina

Have you been though this as well? How did you handle the change? Or have you always been a morning person? And society have always praised early risers and have had the view that morning tired people are not as good. Strange, I have always thought. But now... I've become a better person, right? hehe

And the whole days is a bit different. But, a step in the right direction is for me to acknowledge this, right? And not a catastrophe, I know, so it will turn out right. See you later! Ciao Catharina