Min träning är en berg- och dalbana. | My training is like a roller coaster.

Hej, men oj vilken konstig start jag fått på mitt träningsår. Fyra månader har gått och jag känner att jag inte kommer igång med min träning, på riktigt. Jag vill svettas, bygga muskler, få igång pulsen, få träningsvärk och känna att min kropp blir starkare. Jag börjar, jag behöver ta en paus, jag börjar igen, jag behöver ta en längre paus och så fortsätter det. Året började med att massa kompisar på besök, och då är det svårt med träning. Sedan gjorde jag min bröstkorrigering i början på januari och då behövde jag också ta en längre paus på 1 1/2 månad för läkning efter operationen. Ingen träning då men jag kom igång med att promenera dagligen. Sedan blev det lite skidåkning, som följdes av ont i ryggen. Det var så illa så jag behövde ligga i sängen ett par dagar för att det skar som knivar i ryggen. Det har tagit tid att bli återställd från det, men det är bättre nu, äntligen. Men det hugger till ibland, så då blir jag lite nervös och orolig, att det skall bli värre.

Så vilken träning får jag in och hur tuff (eller snarare enkel) den blir beror på dagsformen:

  • Styrketräning, men det blir lättare sådan då jag är osäker på hur den påverkar min rygg.

  • Spinning, vilken tur att jag har den. Här kör jag olika pass via Peloton, och svettas och får endorfiner.

  • Promenader, en ny rutin. Men det blir inte varje dag men i perioder bli det mer och i perioder blir det mindre. Senaste veckan har jag haft ont i höft / rygg så det har inte blivit mer än kanske 2 km per promenad.

Maken är en bra träningspartner men han har tränat kortare pass denna vinter så då blir det automatiskt att jag tränar kortare pass jag också. Vi tränar alltid ihop.

Det känns tråkigt att jag inte kommer igång med träningen på riktigt. Men det få vara så just nu och så får jag hoppas på att det går bättre och bättre. Jag får se det positiva i att jag ändå håller igång och tränar, även fast det inte är någon hård träning. Ibland kommer livet emellan. Vi hörs! Ciao Catharina

Hey, what a strange start I've had to my training year. Four months have passed and I feel like I have not really getting started with my training. I want to sweat, build muscle, get my heart rate up, get sore muscles and feel my body getting stronger. I start, I need to take a break, I start again, I need to take a longer break, and on it goes. The year started with a lot of friends visiting, and then it's difficult to find the time to go to the fitness. Then I had my breast correction in January and after that I needed to take a longer break of 1 1/2 months for healing after the surgery. No training then, but I started walking daily. Then there was a bit of skiing, which was followed by back pain. It was so bad that I had to lie in bed for a couple of days because it cut like knives in my back. It's taken time to recover from that, but it's better now, finally. But it stings sometimes, so then I get a bit nervous and worried that it's going to get worse.

So what kind of training I get in and how tough (or rather easy) it is depends on the day:

  • Strength training, but on the easier side due to my back..

  • Spinning, how lucky I am to have it. Here I do different classes via Peloton, and I sweat and get endorphins.

  • Walks, a new routine. But it doesn't happen every day but in periods it will be more and in periods it will be less. Last week I have had pain in my hip / back so it has not been more than maybe 2 km per walk.

My husband is a good training partner but he has trained shorter sessions this winter so then it will automatically be that I train shorter sessions too. We always go together.

It feels sad that I don't really get started with the training. But that may be like this now and I can only hope that it goes better and better. I have to see the positive in the fact that I still keep going, it’s still regular even though it is not a hard training. Sometimes life gets in the way. See you! Ciao Catharina