Turbulenta dagar. | Turbulent days.

Flachua, Austria. January 2025.

Hej, här fortsätter vår stökiga start på detta året. Igår dog makens mamma. Så tråkigt och jobbigt. Men hon ville dö, så nu har hon fått frid, och var 90 år gammal. Men det har varit svårt och stökigt den sista tiden, för maken och hans syster. Fint att de har varandra och att de kan hjälpas åt med allt som måste göras. Ingen av dem har bott i Bosnien, de båda växte upp i forna Jugoslavien, så det är inte enkelt att hitta rätt i all byråkrati. Maken är kvar hos i Bosnien och skall nu ordna med allt kring begravning mm så jag är fortsatt ensam hemma. Begravningarna där nere går relativt fort så den kommer säkert att hållas denna veckan.

Jag jobbar med mina verksamheter men tar det lite lugnare och har dragit ner på farten. Vilket känns så skönt. Jag behövde det. Nästa vecka gasar jag igen! Jag har insett att jag blir lite speadad när jag är pressad och stressad, men det är helt ok för då gör jag allt så mycket fortare. Då blir jag som en skållad råtta, springer runt och fixar allt och inget, pratar i 110 och är helt slut på kvällen. Men min dåliga sömn gör inte situationen bättre. Så här dåligt tror jag inte att jag har sovit någon gång i mitt liv, ja förutom denna tiden förra året. Jag är som en zombie på dagarna och sååå trött, så när kvällen kommer somnar jag direkt, men vaknar sedan upp en timma senare och vaknar sedan minst en gång i timman. Alltså minst en gång i timman. Varje timma. Och jag äter nu även Magnesiumglycinat, som skall hjälpa mig att sova. Men detta hjälper inte. Så tröttsamt. Och sömn har i hela mitt liv varit min superkraft. Dock inte just nu.

Hi, here continues our messy start to this year. Yesterday my husband's mother died. So sad and difficult. But she wanted to die, so now she has peace, and she was close to 90 years old. But it has been difficult and messy lately, for my husband and his sister. It's nice that they have each other and that they can support and help each other with everything that needs to be done. Neither of them has lived in Bosnia, they both grew up in the former Yugoslavia, so it's not easy to find your way through all the bureaucracy. My husband is staying in Bosnia and they will now arrange everything around the funeral, etc. so I'm still alone at home. The funerals down there are going relatively quickly so it will probably be held this week.

I'm working on my businesses but have taking it a little easier and have slowed down a bit this week. Which feels good. I needed it. Next week I'm back to normal speed! I've realized that I get a little sped up when I'm pressured and under stress, but that's completely okay because then I do everything so much faster. Then I become like a scalded rat, running around fixing everything and nothing, talking so fast and being completely exhausted in the evening. But my poor sleep doesn't make the situation any better. I don't think I've ever slept this badly in my life, well except for this time last year. I'm like a zombie during the day and sooooo tired, so when evening comes I fall asleep straight away, but then wake up an hour later and then wake up at least once an hour. That is, at least once an hour. Every hour. And I now also take Magnesium Glycinate, which is supposed to help me sleep. But this doesn't help. So tiring. And sleep has always been my super power, my not now.

Namibia. October 2024.

Och förutom allt kring makens mamma så dök en av våra bästa kompisar upp utanför dörren i fredags. Utan förvarning. Han hade åkt en bit för att komma och prata med oss. Han bad om förlåtelse, och vi har nu träffats i ett par dagar för att prata igenom allt. Det känns bra och det är ju det som vänskap är till för, att både finnas där i vått och torrt. Men vi var sårade, ordentligt sårade, förra året av hans beteende. Men vi fick nu reda på vad som hänt, vilket känns fint. Så naturligtvis har detta också påverkat mig de senaste dagarna, främst emotionellt.

And on top of that has been going on with my husband's mother, one of our best friends showed up outside the door last Friday. Without any warning. He had driven a long way to come and talk to us. He asked for forgiveness, and we have now met for a couple of days to talk through everything. It feels good and that's what friends are for, to be there through thick and thin times. But we were hurt, really hurt, last year by his behavior. But we now found out what happened, which was good. So of course this has also affected me in recent days, mainly emotionally.

Bild IG Kollijox

Så just dessa ord får avsluta detta inlägg; I said it’s fine! Och just denna fina flicka i trä som är gjort av konstnären Kollijox har jag köpt och den skall få en fin plats hemma hos oss. Vi hörs! Ciao Catharina

So these are the words that end this post; I said it’s fine! And I bought this beautiful wooden girl made by the artist Kollijox and it will have a nice place in our home. See you soon! Ciao Catharina

När döden närmar sig. | When the death is coming.

Hej, oj vilken stökig vecka det har varit, eller snarare en stökig start på året. Makens mamma ligger för döden. Detta är en situation som aldrig är lätt, och för oss är det extra svårt då han mamma bor i ett land där hela social- och försäkringssystemet är annorlunda. Det är familjen och släkten som skall göra det huvudsakliga jobbet. Men då både maken och hans syster bor i andra länder, och relativt långt bort och att det inte finns många släktingar kvar i livet, vilket är naturligt när man är 90 år.

Dessutom har hans mamma varit svår att ha att göra med. Manipulerande, ljugit och spelat teater och svårt att veta om hon har varit sjuk eller inte. Hon har absolut goda sidor, men det hela eskalerade när hennes man dog 2017. För mig är det inte enkelt att tycka om en person som manipulerar med sin omgivning, hela tiden. Jag klarar mig bra, då vi inte kan prata med varandra pga språkförbistringar.

Hon har alltid varit så stark, fram tills i slutet på förra året. Visst märkte vi av att hon tacklat av när vi besökte henne i oktober. Men hon har aldrig varit riktigt ordentligt sjuk eller aldrig haft många krämpor eller skador. Hennes kropp är starkare än min och makens tillsammans.

Men så hände det något i slutet på förra året, oklart vad, mer eller mindre. Det mest runt henne är oklart då vi får 100 olika berättelser om vad som pågår. Och sedan dess har det varit stökigt. Mår hon bra? Mår hon dåligt? Hur dåligt mår hon i isåfall?

Hon har vägrat att ta in på äldreboende och hon har bott hemma helt själv, med hjälp 25% av tiden. Men efter en sjukhusvistelse nu i januari, där det konstaterades att hon hade vatten i lungorna, tog det hela en ny vändning, till det sämre. Maken åkte till hans mamma idag, systern likaså. Forfarande är det mycket oklart hur hon mår, men hon mår inte bra. Men det är fortsatt kaos. En riktigt pressad och tuff situation för alla.

Jag har själv varit med om att vara nära när någon dör. Både med min pappa och min storasyster. Mamma var på demensboende och då hon hade alzheimer försvann hon många år tidigare in i sjukdomen, och jag var inte där när hon dog. Men med både min pappa och min syster var jag där när de tog det sista andetaget. Jag tyckte att det var svårt och tufft. Själva väntan på att personen skulle dö var särskilt svår, man vill ju inte att person skall dö men du vet att det är oundvikligt, man vill ju inte att det skall gå fort men ändå vill man ju det så att personen sliper lida mer. Det är en långsam process för kroppen att stänga av bit för bit. Att vänta på döden.

Min kärlek går till min familj i Bosnien i denna svåra stund! Catharina

Hi, what a messy week it has been, or rather a messy start to the year. My husband's mother is dying. This is a situation that is never easy, and for us it is extra difficult as his mother lives in a country where the entire social and insurance system is different. It is the family and relatives who have to do the main job. But then both my husband and his sister live in other countries, and relatively far away and there are not many relatives left alive, which is natural when she is 90 years old.

In addition, his mother has been difficult to deal with. Manipulative, lying and acting out and difficult to know if she has been sick or not. She definitely has good sides, but it all escalated when her husband died in 2017. For me, it is not easy to like a person who manipulates those around her, all the time. I am doing well, as we cannot speak to each other due to language barriers.

She has always been so strong, until the end of last year, more or less. We certainly noticed that she has become older when we visited her in October. But she has never been really sick or had any injuries. Her body is stronger than mine and my husband's combined.

But then something happened at the end of last year, unclear what. Most things around her are unclear as we get 100 different stories about what is going on. And since then it has been chaotic. Is she doing well? Is she doing poorly? If so, how poorly is she doing?

She has refused to go to a nursing home and she has lived at home all by herself, with help 25% of the time. But after a hospital stay in January, where it was found that she had fluid in her lungs, things took a new turn, for the worse. My husband went to his mother today, and so did his sister. It is still very unclear how the mother is doing, but she is not doing well. And it is still chaos.A really stressful and tough situation for everyone.

I myself have been close to family members have died. Both with my dad and my older sister. Mom was in a dementia care home and when she had Alzheimer's she disappeared into the disease many years earlier, so I wasn’t there when she died. But with both my dad and my sister I was there when they took their last breath. I thought it was very difficult and tough. The actual waiting for the person to die was especially difficult, you don't want it to happen at all but you know it will happen, you don’t want it to go quickly but you still want release for the person. It's a slow process for the body to shut down bit by bit. Waiting for death.

My love goes to my family in Bosnien that has a very difficult time now. Catharina

Hurra det snöar! | Hurray it’s snowing!

Hej måndag! Här snöar det, molnen ligger lågt och världen hos oss är svartvit. Här ser ni våra stugor och vårt hus nerifrån. Vi bestämde oss igår för att äta lunch med kompisar upp i backen. Mysigt!! En lagom ansträngande aktivitet efter min mentala paus.

Hello Monday! It is snowing here, the clouds are low and the world is black and white. Here you can see our cottages and our house from below. We decided yesterday to have lunch with friends up the hill. Cozy!! A suitably activity after my mental break-down.

Vi tog “vår” gondol upp till toppen igår. Denna veckan har vi det lite lugnare, skönt! Jag behöver det. Vädret skall vara fortsatt kallt med upp till -10 på nätterna så nu har vi plockat fram våra vinterkläder. Får göra plats i hallen för min stora korg för alla mössor, vantar och halsdukar. Smidigt att ha allt på en plats. Ha en fin vecka! Ciao Catharina

We took "our" gondola up to the top yesterday. This week is calmer. Good, I need that! The weather will continue to be cold with up to -10 at night, so now we have unpacked our winter clothes. Gotta make room in the hall for my big basket for all the hats, mittens and scarves. Easy to have everything in one place. Have a nice week! Ciao Catharina

Igår checkad jag ut... | Yesterday I just checked out...

Hej, ja igår checkad jag ut. Eller egentligen gjorde jag det i torsdag men insåg inte då att jag behövde checka ut, helt och hållet. Och bara lägga mig ner och vila. Det tar alltid någon dag för mig att förstå när detta är på gång och då bara måste jag dra i handbromsen.

Vad hände? Jag har haft skov under åren när det har varit mycket runt omkring mig, en längre tid, och tillslut orkar jag inte köra på mer. Det blir för mycket av allt helt enkelt, oftast är känslan mer fysiskt än psykiskt. Men förmodligen är det en kombination. Jag vet vad som kommer att hända och jag kan skjuta på det, tills en viss gräns. När jag tänker på det så har nog alltid haft det så här, i vuxen ålder.

Vad gör jag? Genom att vila och sova ett dygn eller två, kommer jag alltid tillbaka. Så de är korta och relativt snabba skov. Vilket är skönt och att jag vet hur att handskas med dessa situationer.

Men nu så, nu är jag tillbaka igen. Och det var länge sedan det hände, vilket känns bra. Vi hörs! Ciao Catharina

Hi, yesterday I checked out. Or actually I did it last Thursday but I didn't realize it at the time that I needed to check out..And just to go to bed and rest, completely. It always takes a day or so for me to understand when this is happening and then I just have to pull the handbrake.

What happened? I've had relapses over the years when there's been a lot around me, for a long time, and finally I can't take it anymore. For me, it becomes too much of everything, usually the feeling is more physical than psychological. But probably it's a combination. I know what will happen and I can push it, up to a certain limit. When I think about it, I've probably always felt like this, in adulthood.

What do I do? By resting and sleeping for a day or two, I always come back. So these episodes are short and relatively quick. Which is good, and I know how to handle them..

But now, now I'm back again. And this hasn’t happened in a long time, which is good. See you soon! Ciao Catharina

Nu börjar det… | Now it’s starting…

Hej, hur är det? Första advent på söndag, mysigt eller hur? Här blir det lite adventsdekoration, såklart. Denna veckan har flugit iväg och förra helgen fastnade jag i att en tillbakablick till den mysiga långa weekenden då min yngsta fyllde 30 år i maj och vi flög till Edinburgh. Bara att välja ut bilder och matcha ihop dem tog all min tid. Så skulle ju all text och lite tips komma till, men det tog för lång tid så det fixar jag imorgon istället. Jag lovar.

Hi, how are you First Advent on Sunday, cozy, right? There will be some Advent decoration here, of course. This week has flown by and last weekend I got caught up in looking back at the cozy long weekend when my youngest turned 30 in May and we flew to Edinburgh. Just selecting pictures and matching them together took all my time, and then I needed to write the text with tips, as well. But you can read about it tomorrow. I promise.

Jag / vi har massa att göra fram till jul, en mix av att ställa iordning stugorna för en lång vintersäsong, jobba och att fixa hemma. Dessutom köpa julklappar till mina fina flickor, födelsedagspresent till min systerdotter och just ja, fixa ett bröllopsalbum. Och träna och plugga tyska. Så jag har att göra men faktiskt utan stress, men en bra planering behövs. Så när det blir mycket då räcker min vanliga almanacka inte till utan då behöver jag planera än mer detaljerat, dag för dag. Olika aktivitets- och inköpslistor för de olika ställena vi behöver åka till.

För våra stugor är det alltid mycket att göra inför vintersäsongen. De har stått tomma i nästan tre månader och det skall städas såsom med kalkrengörare, putsa fönster, göra rent tvätt- och diskmaskinerna lite extra, byta ut det som är slitet, komplettera typ tallrikar, glas och muggar, tvätta och kemtvätta gardiner, täcken och kuddar och köpa lite nytt. Vi har många stamgäster så kul för dem att det händer något från år till år. Och reparationer! Vi har haft en liten vattenskada och den har förbryllat oss då vi inte har hittat orsaken förrän för några veckor sedan. Sedan dess har maken varit upptagen med att hitta hantverkare mm mm Nu kan vi sänka axlarna och allt blir klart i nästa vecka. Lagom till att våra gäster kommer lite senare i månaden. Då har vi också tid att göra allt som behöver göras och som jag vill göra för att våra gäster skall trivas här hos oss.

I / we have a lot to do until Christmas, a mix of preparing the cottages for a long winter season, working and fixing things at home. Also, to buy Christmas presents for my beautiful girls, a birthday present for my niece and yes, get a wedding album ready. And fitness and study German. So a lot to do, but without stress, but a good planning is needed. So when there is a lot, my usual calendar is not enough, then I need to plan everything in even more detail, day by day. Different activity- and shopping lists for the different places we need to go to.

For our cottages, there is always a lot to do before the winter season. They have been empty for almost three months and it needs to be cleaned, such as with a limescale cleaner, clean the windows, clean the washing and dishwashers a little extra, replace what is worn out, complete things like plates, glasses and mugs, wash and dry clean curtains, blankets and pillows and buy some new things. We have many regulars so much more fun for them that things change a bit from year to year. And repairs! We have had a little water damage and it has puzzled us as we have not found the cause until a few weeks ago. Since then, my husband has been busy finding craftsmen, etc. Now we can relax and everything will be ready next week. Just in time for our guests to arrive a little later in the month. Then we also have time to do everything that needs to be done and that I want to do for our guests to enjoy themselves here at our place.

Jag prövar också med att bleka underlakan som vi har i stugorna ekologiskt. Bikarbonat, citronjuice, ättika och lite diskmedel och sedan varmt / hett vatten. Första omgången, av fem, är nu blötlagda över natten. Ni får reda på om det funkar eller inte imorgon. Ha en fin fredagkväll! Ciao Catharina

I am also experimenting with bleaching the bed sheets that we have in the cottages organically. Baking soda, lemon juice, vinegar and some washing up liquid and then warm / hot water. The first round, of five, are now soaked overnight. You will know whether it works or not tomorrow. Have a nice Friday night! Ciao Catharina